Forskning

Här har vi resultatet från den första forskningen gällande påverkan av kalla respektive varma bett

Testet gick ut på att mäta hästars respons otränsat, tränsat med kalla bett, ca 5 grader och uppvärmda bett på 35 grader, med hjälp av Meëlas bettvärmare. 

I studien användes islandshästar där stor omsorg har ägnats åt att testerna gått rättvist till. Även om det behövs mycket mer forskning inom området, är det ändå uppenbart att hästar reagerar olika på varma och kalla bett. 

Jag, Emily, har bidragit med den kunskap jag hittills samlat på mig, inklusive de tester som gjorts med svårtränsade hästar. En bettvärmare lånades även ut för att säkerställa att bettet värmts upp på samma sätt under testerna. Utöver det har Alexandra själv valt och ansvarat för tillvägagångssätt, metod och resultat. 
För att få ett så korrekt och opartiskt resultat som möjligt har jag inte varit delaktig under processens gång. Först den 14e juli 2020 fick jag ta del av studien och kan ärligt säga att jag suttit som på nålar!

Tack och lov blev resultatet så som jag trodde då så många återkopplat om positiva resultat från sina hästar. 

Läs gärna hela studien för att ta del av metod, resultat och även för att ta del an en mycket intressant avslutande diskussion.

Stort tack till Alexandra Östberg som gjort ett fantastiskt jobb!!  

Här några citat från studien:

“Hästarna under tränsning med kallt bett uppvisade i genomsnitt 1,99 gånger mer ansiktsuttryck kopplat till NEG än vid varmt bett (Fig.10; Fig.11). Därtill visadehästar vid tränsning med varmt bett i genomsnitt 1,20 gånger mer ansiktsuttryck kopplat till POS än vid kallt bett” – Citat taget från sida 31

“En efterlevnad av resultatet får positiva följder främst för hästen, då den framöver förknippar tränsning med en mindre mängd obehag. Det bör följaktligen få sociala konsekvenser om uppvärmning av bett blir lika självklart som bekvämligheten av annan utrustning, vartefter en kedjereaktion sprids bland ryttare och hästägare om konceptet med varma betts behaglighet för hästarna. Om vidare studier bevisar samma slutsats som denna, det vill säga att hästarna uppfattar kalla bett som obehagligt, kan det i framtiden leda till den sociala konsekvensen av ett uppmärksammat ämne fler efterlever.” – sid 40

“Dessutom framgår det också i svensk lagstiftning att hästars utrustning ska vara anpassade efter hästen, och inte tvärtom (2 kap. 7 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd [SJVFS 2019:17] om hästhållning, saknr L 101). Varför en bör reflektera över om det är etiskt försvarbart att medvetet förbise en eventuell förbättringsåtgärd av bettemperatur för en, som tidigare forskning motiverat, redan obehaglig utrustning (e.g. Brown & Anthony, 1998; Cook, 1999; Quick & Warren-Smith, 2009). D” – sid 41